SVA – kärt barn har många uträkningar?

Vad är SVA?

Successiv vinstavräkning, eller som det kallas i folkmun ”SVA” – nyttjas frekvent inom tjänste- och projektbolag för att periodisera intäkter/resultat i pågående projekt.
Det används för att ge en mer rättvisande bild över ett projekts resultat, under projektets gång och det hjälper till att snabbare och lättare identifiera risker/avvikelser – istället för att få överraskningar på slutet.

Betyder det då att det är enkelt att räkna ut?

Det beror på…

Anledningen är att det finns flera olika sätt att räkna ut SVA på – olika företag arbetar olika (och ibland räknar även projektledare i samma företag olika)  och tanken är att vi ska försöka bena ut de vanligaste sätten.

Tre vanliga metoder

Gemensamt för samtliga räknesätt är att du behöver en projektbudget och möjlighet att enkelt följa upp intäkter och kostnader löpande under projektets gång.

  1. Kostnadsmetoden

    Utgångspunkten i denna metod är att man räknar ut sin upparbetningsgrad genom att dela nedlagda kostnader med prognosticerade kostnader.Ex. I vårt projekt ”Riksdagshuset” har vi prognosticerade kostnader på 10 MSEK och våra nedlagda kostnader är 5 MSEK – vår upparbetningsgrad är alltså 50%.

    Upparbetningsgraden multipliceras med kontraktssumman för att få den upparbetade intäkten”Riksdagshuset” har en kontraktssumma på 12 MSEK, eftersom vi är halvvägs är vår upparbetade intäkt 6 MSEK, våra nedlagda kostnader 5 MSEK och vårt upparbetade resultat 1 MSEK.

  2. Bedömningsmetoden

    Bedömningsmetoden bygger på att man sätter upparbetningsgraden som en procent utifrån projektledaren/arbetsledarens bedömning.Ex. I projektet ”Ny fasad Globen” bedömer projektledaren att vi har kommit 60% av arbetet, även fast vi har nedlagda kostnader på 50% av senast prognosticerade totalkostnaden.
    Upparbetningsgraden i detta fall, 60%, baseras på projektledarens expertis och erfarenhet och multipliceras med kontraktssumman för att få fram den upparbetade intäkten.

    Vår kontraktssumma  för ”Ny fasad Globen”  är 3 MSEK, vi är 60% klara och har då en upparbetad intäkt på 1,8 MSEK och våra nedlagda kostnader är 1 MSEK, vårt upparbetade resultat är 0,8 MSEK.

  3. Milstolpesmetoden

    Upparbetningsgraden i denna metod är istället kopplad till milstolpar eller ”delmoment”, något som är mer objektivt än en projektledares bedömning och där det finns en konkret leverans.Ex. Vi har renoverat klart 84 av 210 badrum i vårt projekt ”Försäkringskassans huvudkontor” vår upparbetningsgrad är alltså 40% och vi kan multiplicera 40% med kontraktssumman på 20 MSEK för att få vår upparbetade intäkt (8 MSEK) för sedan dra av nedlagda kostnader (6 MSEK) för att få vårt upparbetade resultat (2 MSEK).

    Tre vanliga fallgropar när du räknar ut SVA

  • Spåra ÄTA separat, om t.ex. kostnaderna läggs på huvudprojektet, istället för att särredovisas, kan vinstavräkningen bli felaktig och du riskerar att få negativa överraskningar i projektets slutfas.
  • Kostnadsför ni allt material i början av projektet, t.ex. vid inköp, och använder ”kostnadsmetoden” slår resultatet fel, eftersom kostnaden har uppstått men arbetet ej har utförts.
  • ”Luckor” mellan rapportering och bokad kostnad – vanligt att arbetade timmar först blir en kostnad vid lönekörningen istället för vid rapportering, gör att resultatet kan ”hoppa till” (om du inte har AccuraSee som tar hänsyn till preliminära kostnader direkt vid rapporteringstillfället).

Behöver du hjälp med Successiv vinstavräkning (SVA)?
Hör av dig till oss på AccuraSee!

Vill du fördjupa dig om SVA?